tisdag 10 februari 2009

Jäsiken och Resfeber

Herreminje:

Persien ännu en gång och inte landet den här gången heller.
Alla osprängda vallar och hinder har passerats på jakten efter det för mig helt till synes ouppnåeliga magiska 3000 strecket.
Vad händer? Det flyt som helt försvann för någon vecka sen kom tillbaka som en skänk (inte möbeln) från åvan (uppväxt på Indalsälven, inte i) och högpoängande bokstäver trillade in i samma takt som Tommy Emmanuels fingrar i en akustisk överljudsversion av gitarrboogie.
Funderar starkt på att skriva en text och sjunga en skånsk version av"Härlig är jorden" i "redjitakt". Men så blir det inte för så roligt kan man inte ha. Enl SAB (Sadistiska Anal Byrån)

En Santastisk helg:

Förra helgen, alltså inte den som var nu senast utan den före, hämtades den efterlängtade "Santan" hem från (skinn)väst kusten. Minutsiös planering och en stor portion tur möjliggjorde att vi (Jag o Mamsen) nu åker SUV för första gången i våra liv. Vad ordet SUV betyder vete fåglarna men här kommer några tänkbara förslag:
Sprit Utan Vatten, Struts Utan Vingar, Stol Utan Varning, Sol Ute Varmt, Sven Urban Vilhelm, Stöld Under Vinterhalvåret (elräkningen), Ställa Undan Vinpavan osv. osv.
Tågresa med egen nattkupé ner till Herrljunga, byte till vanligt åktåg till Uddevalla, hämtning av bilförsäljande Henrik för bilresa till Vänersborg och helt plötsligt så stod den. Där i sin glans så vacker och oboybrunmetallic som bara en Hyundai Santa Fe Nordic från 2006 med 1478 mil på mätaren och 2 månaders nybilsgaranti kvar kan stå utan att skämmas och bara vänta på sina nya ägare som reströtta och hålögda knappt kunde behärska sin längtan att åka premiärturen i den galanta vagnen.
Efter sedvanlig provkörning och allmän koll så betalades Hyndaien och resan till Göteborg, där Hustruns bror m fam. bor inleddes. Väl framme så inkvarterades vi och god mat samt dryck och trevligt "varalag" pågick fram till söndag mrg då hemresan tog vid. 78 mil senare backades nyen in vid hemmagaragets port. Backandes?? Jo det är så att det saknade motorvärmar intaget är så finurligt placerad vid dragkroken så att man numer är klar för avfärd direkt på momangen och det är ju så modernt med kabel där bak så ingen blir förvånad. Inga tendenser till ror-verk (rövorygg) på hela hemfärden gav nyen ett gott betyg. (7 muffar av 7 möjliga).
Helgens bilturer i snö o väder gjorde oss riktigt upprymda då ingen backe tycktes för svår för vår nya familje med lem.

Das var das som tysken säger.

Eder fyrhjulande Bardagas

1 kommentar:

Björn sa...

Lycka! Eufori! Santa! Beta!